Hoppa till innehållet

Guide · adhd och add

Läxor och prov med adhd och add

Ditt barn kan ofta mer än det hinner visa. Det svåra sitter sällan i kunskapen. Det sitter i att komma igång, hålla kvar tråden och orka ända fram till provet. Det handlar inte om ovilja. Det är en del av adhd.

Hellre lyssna?

Avsnitt 3 av Köksbordet 19.40 bygger på den här guiden: Var ska man ens börja? · 8 min

Rösterna i avsnittet är skapade med AI. Innehållet bygger på Henriks och Annas egen berättelse.

Läs avsnittet som text

Film, 3:25. Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.

Varför plugget hemma är svårt

Att komma igång. Redan valet av var man ska börja kan ta en stor del av tiden. Forskaren Lisa Thorell beskriver det i SPSM:s podd om adhd och lärande. Utifrån ser det ut som att barnet sitter och väntar. Inuti pågår ett arbete som tar slut på orken.

Arbetsminnet. Många barn med adhd har ett arbetsminne som lätt blir överbelastat, skriver Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). En lång instruktion försvinner innan första steget är gjort. Korta instruktioner och många tillfällen att repetera hjälper.

Överblicken. Nästan alla elever med adhd har i någon mån svårt att planera och organisera, enligt SPSM. Det blir tydligare på mellanstadiet, när skolan förväntar sig mer eget ansvar. Barnet vet ofta inte vilka prov som kommer, och underlaget ligger kvar i skolan.

Orken. Den varierar över dagen och veckan. Det som gick på tisdagen går inte på onsdagen. Efter en skoldag kan den vara slut. Det är inte ovilja.

Add: när det är tyst

Add är en form av adhd där svårigheterna främst gäller uppmärksamheten, utan överaktivitet. Barnet stör ingen och syns därför sent. SPSM beskriver att många har en långsammare arbetstakt, svårare att ta initiativ och behöver mer tid.

Hemma kan det se ut som att barnet har suttit med läxan en timme utan att något har hänt. Det kan se ut som ointresse. Oftast är det att starten aldrig kom.

Tre saker att prova i kväll

  1. Börja i underlaget, inte i barnets minne. Titta först i skolans plattform, till exempel Schoolsoft, Unikum eller Vklass. Vilka prov är på gång? Stäm sedan av med barnet: stämmer det här?
  2. Bestäm första biten innan ni sätter er. En uppgift, hur lång tid och när den är klar. Till exempel tio glosor, sedan paus. Pausen är en riktig paus, gärna med rörelse.
  3. Sluta medan det går bra. Hellre tre korta pass under veckan än ett långt kvällen före. Ett pass som slutar i kraft gör nästa start mindre tung.

Och något du får sluta med: att förklara allt själv. Forskningen pekar på att föräldrar hjälper mest genom att bry sig, fråga och uppmuntra, inte genom att undervisa (Hill och Tyson 2009). Att sitta bredvid räcker.

Lyssna mer: Var ska man ens börja?

Så gör Klura

Leos pass i Klura: korta moment med den första pausen redan efter två moment.

Du fotar underlaget inför provet, eller laddar upp det från skolans plattform. Klura gör en plan som fördelar korta pass på dagarna fram till provet. Varje pass börjar i det barnet redan kan, och pauserna är inlagda från start.

Fastnar barnet finns tre ledtrådar. Ledtråden ger aldrig svaret. Texter kan läsas upp. Du kryssar i vad som brukar vara knepigt, och ingen diagnos behövs. Efter varje pass får du ett kort mejl om vad som sitter.

Första provet är gratis

Klura är ett pluggstöd. Klura ställer inte diagnos och ersätter inte skolans stöd.

Vanliga frågor

Hur långa pass passar ett barn med adhd?

Ofta kortare än man tror. Börja kort, sluta medan det går bra och lägg in en paus. Öka hellre antalet pass än längden. I Klura är passen ofta runt 20 minuter, med paus.

Är add samma sak som adhd?

Add är en form av adhd där svårigheterna främst gäller uppmärksamheten. Plugget hemma blir ofta svårt av samma skäl: starten och att hålla kvar tråden.

Mitt barn säger att det inte har något prov. Vad gör jag?

Det är vanligt, och det är sällan en lögn. Barnet har ofta inte överblicken. Titta i skolans plattform, och be läraren om veckoplaneringen om den saknas.

Behöver mitt barn en diagnos för att få anpassningar?

Nej. I skolan är det behovet som ska styra. I Klura väljer du själv vilka stöd som slås på, och diagnosuppgifter är alltid frivilliga.

Ska jag sitta bredvid?

Många föräldrar gör det, som förälder och inte som lärare. I Klura behöver du inte förklara eller förhöra. Du ser hur det går och godkänner planen.

Källor

Senast uppdaterad . Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.

Fler guider