Det här bygger Klura på

Lgr22 och kursplaner. Styr vad undervisningen ska omfatta och väger tyngst.

• lgr22

  Hela läroplanen uppdelad i 833 delar över 18 ämnesgrupper.

Material och rekommendationer från svenska myndigheter, till exempel SPSM, Skolverket och Skolforskningsinstitutet.

• 01-npf-och-adhd

  Underlaget är relevant för Kluras instruktioner, struktur, återkoppling och individuella stöd. SPSM-delarna betonar att avlasta arbetsminnet, tydliggöra förväntningar, repetera och möta svårigheter utan skuldbeläggning. Detta kan främst omsättas i dagens coachtext och moment. Stöd bör utgå från individuella behov, inte antaganden om diagnoser. Dokumentet ger inte stöd för exakta procentjusteringar eller generella ändringar av stadienivåerna. Studien om läxarbete gäller personalledda insatser, främst för 11–14-åringar; dess resultat kan inte direkt överföras till en app eller motivera 20-minuterspass för alla. Synlig tid och mer individualiserad uppföljning av stöd kräver utveckling.

• 02-undervisning-och-pedagogik

  Underlaget är relevant för hur Klura formulerar instruktioner, presenterar kunskapsinnehåll och stöttar elevens arbete. Tydlighet, förutsägbarhet och ett begripligt syfte kan omsättas direkt i coachens texter och befintliga moment. Korta instruktioner, tydliga kärnbegrepp, konkreta exempel och varsamt valt visuellt stöd passar dagens funktioner. Skrivstöd kan ges som text inom befintliga moment, men fullständiga skrivverktyg och interaktiva scheman kräver utveckling. Underlaget motiverar inte bestämda procentuella justeringar av arbetstakt, passlängd eller frågeantal och ger därför inte grund för att ändra appens numeriska anpassningar eller stadienivåer.

• 06-autism

  Underlaget är relevant för Kluras instruktioner, genomgångar, moment och individuella stöd. Det betonar förutsägbarhet, konkret språk, tydliga mål, små arbetssteg och hjälp att se samband. Detta kan till stor del genomföras med dagens coachtext och befintliga moment. Visuellt kunskapsstöd kan ges genom mindmap och infografik; visuella scheman och tidshjälpmedel kräver utveckling. Stöd ska utgå från individuella behov, inte antagna egenskaper hos en elevgrupp. Underlaget motiverar inte bestämda procentjusteringar eller ändringar av hela stadienivåer. Forskningsstödet gäller breda undervisningsmetoder, ofta genomförda av utbildad personal, och visar inte att Klura som digitalt verktyg har motsvarande effekt.

• 07-dyslexi

  Underlaget är relevant för Kluras språk, begreppsstöd, uppläsning och bedömning av ämneskunskaper. Befintliga moment kan avlasta läsning och skrivande utan att sänka kunskapsmålen. SPSM:s rekommendationer och den redovisade metaanalysen stödjer uppläsning som hjälp att förstå innehåll, inte som ersättning för strukturerad lästräning. SBU:s otillräckliga underlag om hjälpmedel 2014 betyder inte att effekt saknas. Intensiv lästräning avser pedagogledd undervisning och motiverar inte längre pluggpass eller ändrade stadienivåer i Klura. Dokumentet ger heller inget stöd för exakta procentjusteringar av appens arbetsprofiler. Tal till text och särskild avkodningsträning kräver utveckling.

• 08-dyskalkyli

  Underlaget är relevant för Kluras matematikgenomgångar, begreppsträning, räkneuppgifter och återkoppling. Det stödjer stegvis undervisning, tydligt matematiskt språk, arbete med textuppgifters struktur och visuella förklaringar kopplade till notation. Stöd bör utgå från observerade svårigheter och styrkor, inte antaganden om diagnos. Matematikängslan motiverar lugn återkoppling utan snabbhetspress. Flera råd kan användas direkt i befintliga moment; interaktiva tallinjer kräver utveckling. Forskningsstödet gäller främst lärarledda smågruppsinsatser i F–6 och visar inte att samma effekter uppstår i Klura eller för alla elever i åk 7–9. Underlaget motiverar inte exakta ändringar av appens tidsvärden eller hela stadienivåer.

Vetenskapliga studier, metaanalyser och systematiska översikter.

• 03-studieteknik

  Underlaget är direkt relevant för Kluras studieplanering, frågor, flashcards och återkoppling. Starkast stöd finns för aktiv återkallning och träning utspridd över tid, snarare än enbart omläsning. Appen kan redan tillämpa detta genom befintliga moment och planering över flera dagar. Metakognition bör vävas in i konkreta ämnesuppgifter med frågor om metod, förståelse och kontroll. Resultaten om minskad provångest bör användas försiktigt: de återges via en sekundärkälla och innebär ingen garanti för enskilda elever. Underlaget motiverar inte exakta ändringar av passlängder, frågeantal eller stadienivåer. EEF:s uppskattning av extra framsteg är inte en prognos för appens effekt.

• 04-laxor-och-hemmet

  Underlaget är relevant för Kluras planering, uppgiftsutformning och återkoppling: tydliga, genomförbara uppgifter och uppföljning bör prioriteras framför lång pluggtid. Det stödjer utspridd träning, fördjupande frågor och arbete som inte kräver vuxnas ämneskunskaper. Tiominutersregeln gäller sammanlagd läxtid per dag, inte ett Klura-pass, och motiverar därför inte nya stadievärden. Sambanden mellan läxor och resultat är svaga för yngre elever. Underlaget återger huvudsakligen amerikansk forskning via sekundärkällor samt en systematisk översikt om likvärdighet; exakta tidsgränser bör behandlas som försiktiga riktlinjer, inte säkerställda individuella optimum. Kontroll av elevens totala läxbelastning kräver ny information och funktionalitet.

• 05-lasning-och-uppmarksamhet

  Underlaget är relevant för tidsplanering, avsnittsindelning och försiktig tolkning av elevens arbetstakt. De omfattande lästaktsnormerna gäller engelsk högläsning och kan inte direkt ersätta Kluras värden för svensk läsning; normer saknas för årskurs 9. Studien om läsuthållighet ger visst stöd för avgränsade läsavsnitt och förståelsefrågor, men omfattar bara 115 elever i årskurs 2 och 4. Referatet innehåller dessutom delvis motstridiga uppgifter om utvecklingen genom texten. Tumregeln om uppmärksamhetsminuter per levnadsår saknar känd primärstudie. Dokumentet motiverar därför främst varsamma coachregler och bättre framtida uppföljning, inte nya exakta nivåvärden eller anpassningsmultiplikatorer.

Material från speciallärare, lärare och andra praktiker.

Hela appen är framtagen tillsammans med speciallärare. Deras praktiska erfarenhet genomsyrar varje moment och förslag – så att det fungerar i verkligheten, hos barnet som pluggar.