Guide · studieteknik
Studieteknik för mellanstadiet och högstadiet
Studieteknik är sättet man pluggar på. Rätt teknik gör att samma tid ger mer. Här är teknikerna som fungerar för barn i åk 4–9, och hur du kan stötta hemma.
Film, 2:56. Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.
Läs filmens text
Klockan är 19.40. Glosorna ligger i skolans plattform, och förhöret är på torsdag. Du sitter bredvid och märker att du har börjat förklara. Barnet har slutat lyssna.
Om du känner igen det: det är inte ovilja, och det är inte du som gör fel. Att plugga är något man lär sig, och det ser olika ut i fyran och i nian.
På mellanstadiet kommer de första riktiga proven. Barnet behöver ofta hjälp att veta vad som ska kunnas och att dela upp det i små steg. Korta pass och enkla frågor fungerar bättre än långa.
På högstadiet blir det fler ämnen, fler prov, längre texter och svårare begrepp. Då blir planeringen en egen uppgift, och det är ofta där det tar stopp.
Tre saker att prova i kväll. Ett: planera dagarna, inte innehållet. Titta i skolans plattform vilka läxor och prov som kommer, och lägg in korta pass i veckan. Det kan du göra själv i kväll.
Två: låt barnet förklara för dig. Du ställer frågan, barnet är den som kan. Att förklara med egna ord visar vad som har fastnat, och du behöver inte kunna ämnet. Fråga till exempel: hur skulle du förklara det här för någon i fyran?
Tre: lite varje dag, med förhör. Glosor övas bäst kort och ofta. Säg orden, skriv dem, och öva de svåra oftare. I matematik: blanda olika sorters uppgifter i samma pass, i stället för tjugo likadana i rad.
Det som brukar göra ett prov mindre skrämmande är att veta vad som ska göras och att ha börjat i tid. Kvällen före räcker en kort repetition.
Och något du får sluta med: frågan ”kan du allt nu?” Svaret blir oftast ja, och det säger lite. Fråga i stället: vad var svårast?
Det här kan du be skolan om. En tydlig beskrivning av vad provet gäller, i god tid. Veckoplaneringen samlad på ett ställe. Och på högstadiet: vad som krävs för olika betyg, beskrivet så att barnet förstår det.
I Klura blir underlaget en plan med korta pass, kortare för de yngre. Klura ställer frågorna och ger ledtrådar i stället för svar. Du behöver inte vara läraren. Du kan vara den som sitter bredvid, och orkar vara med.
Hela guiden finns på pluggcoach.se. Klura. Pluggcoachen för familjer där läxan är en kamp.
Rösten i filmen är skapad med AI.
Fem tekniker som fungerar
- Testa dig själv. Försök minnas svaret innan du tittar. Det stärker minnet mer än att läsa om.
- Repetera med mellanrum. Lite flera dagar i rad slår allt på en kväll.
- Blanda övningarna. Särskilt i matte: blanda olika sorters uppgifter i stället för tio likadana i rad.
- Förklara med egna ord. Den som kan förklara ett begrepp för någon annan har förstått det.
- Korta pass med paus. En tydlig start och ett tydligt slut gör det lättare att komma igång.
Vill du läsa mer om forskningen bakom? Se guiden Hur pluggar man bäst?
Studieteknik på mellanstadiet
I åk 4–6 kommer de första riktiga proven. Barnet behöver ofta hjälp att dela upp pluggandet i små steg och att veta vad som ska kunna. Korta pass, enkla frågor och mycket repetition fungerar bra.
Det är också nu vanorna formas. Ett barn som lär sig att testa sig själv i stället för att läsa om har nytta av det hela skoltiden.
Studieteknik på högstadiet
I åk 7–9 blir det fler ämnen, fler prov och betyg. Begreppen blir svårare och texterna längre. Här blir det viktigare att planera: vilka dagar, hur länge och vad.
Att veta vad läraren bedömer hjälper också. Kunskapskraven i Lgr22 beskriver vad som krävs för E, C och A.
Glosor och stress inför prov
Glosor fäster bäst med en kort stund varje dag och självförhör. Säg ordet högt, skriv det, och låt de svåra orden komma tillbaka oftare.
Stress inför prov minskar när barnet vet vad som ska göras och har börjat i tid. Kvällen före ska helst bara vara en kort repetition.
Så stöttar du utan att undervisa
- Hjälp till att planera dagarna fram till provet.
- Fråga hellre "Vad var svårast i dag?" än "Kan du allt?"
- Låt barnet förklara för dig. Du behöver inte kunna svaret.
Klura bygger in teknikerna i en pluggplan efter underlaget inför provet: självförhör, repetition med mellanrum och korta pass med paus. Läs mer om din roll som förälder.
Så gör Klura
Klura delar upp underlaget inför provet i pluggpass efter ditt barns nivå.
Vanliga frågor
Vilken studieteknik fungerar bäst?
Att testa sig själv och att repetera med mellanrum har starkast stöd i forskningen. Att bara läsa om och stryka under ger mindre.
Hur långa ska pluggpassen vara?
Korta pass med paus fungerar bättre än långa. Yngre barn behöver kortare pass än äldre.
Hur pluggar man glosor?
Lite varje dag, med självförhör: se ordet, försök minnas, kontrollera. Ord som sitter kan vila, ord som är svåra kommer tillbaka oftare.
Vad gör man åt stress inför prov?
En plan som börjar i god tid gör mest. Då vet barnet vad som ska göras varje dag och slipper plugga allt kvällen före.
Källor
- Dunlosky m.fl. (2013), Improving students' learning with effective learning techniques, Psychological Science in the Public Interest.
- Roediger & Karpicke (2006), Test-enhanced learning, Psychological Science.
- Cepeda m.fl. (2006), Distributed practice in verbal recall tasks, Psychological Bulletin.
- Rohrer & Taylor (2007), The shuffling of mathematics problems improves learning, Instructional Science.
Senast uppdaterad . Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.