Hoppa till innehållet
Klura
Logga in

Guide · autism

Autism och läxor: när plugget behöver vara förutsägbart

För många barn med autism går det mesta av kraften åt till att förstå vad som ska hända. Då finns lite kvar till själva plugget. När passet är förutsägbart och det viktiga syns, kan kraften gå till det barnet ska lära sig.

Film, 3:11. Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.

Varför plugget hemma är svårt

Det oförutsägbara. Att något ändras, som en ny ordning eller en okänd uppgift, kan väcka stor oro. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) skriver att rutiner och förutsägbarhet frigör kraft till skolarbetet.

Planering och läxor. Många barn med autism har svårt att planera och organisera. SPSM nämner uttryckligen att ta sig an läxor och läsa inför prov. Tydliga mål och struktur hjälper.

Vad är viktigt? Många ser detaljer som andra missar. Det är en styrka. Men det kan göra det svårt att se den röda tråden i ett instuderingsblad, och veta vad provet egentligen handlar om.

Det underförstådda. Frågor som "resonera kring" eller "förklara varför" säger inte vad som förväntas. Många har också svårt med det som står mellan raderna i en text.

Orken. Ljud, ljus och en lång skoldag tar energi. Ofta är den slut när barnet kommer hem. Det är inte ovilja.

Många barn med autism har också adhd eller en språkstörning, enligt SPSM. Då kan svårigheterna förstärka varandra. Läs också guiden om läxor och prov med adhd och add.

Tre saker att prova i kväll

  1. Säg vad som händer innan ni börjar. Vad ni ska göra, hur länge och vad som kommer efter. Samma tid och samma plats hjälper. Ska något ändras, säg det i förväg.
  2. Visa var det viktiga finns. Ringa in de få begrepp som provet handlar om i underlaget. Då behöver barnet inte själv sortera ut vad som räknas.
  3. Börja i det barnet bryr sig om. SPSM skriver att ett eget intresse kan öka motivationen. En koppling mellan provets ämne och barnets intresse kan bli vägen in.

Och något du får sluta med: att driva igenom ett pass som har tagit stopp. Ett avbrutet pass är inget misslyckande. Det är information om hur mycket som gick i dag.

Så gör Klura

Elins plan i Klura med alla pass fördelade på dagarna fram till provet om vikingatiden.

Du fotar underlaget inför provet, eller laddar upp det från skolans plattform. Klura gör en plan som visar alla pass fram till provet, så att barnet kan se vad som kommer. Varje pass börjar i det barnet redan kan.

Fastnar barnet finns tre ledtrådar. Den första är konkret, ofta något barnet känner igen. Ledtråden ger aldrig svaret. Svarar barnet fel kommer en väg vidare, inte rött och kryss. Texter kan läsas upp och delas i kortare delar.

Du kryssar i vad som brukar vara knepigt, och ingen diagnos behövs. På högstadiet ser du vad som fastnade, men inte barnets samtal med Klura.

Första provet är gratis

Klura är ett pluggstöd. Klura ställer inte diagnos och ersätter inte skolans stöd.

Vanliga frågor

Mitt barn pluggar hemma just nu. Går det att använda Klura då?

Klura utgår från underlaget inför provet. Finns inget underlag, utgår Klura från provets omfattning och årskursen. Du kan skriva in vad provet handlar om.

Mitt barn blir stressat av fel svar. Hur fungerar det i Klura?

Klura visar inget rött. Svarar barnet fel eller ber om svaret, kommer en ledtråd och en väg vidare. Först när barnet har försökt visar Klura vad som stämmer och varför.

Mitt barn har både autism och adhd. Vilka stöd ska jag välja?

Du kan kryssa i allt som brukar vara knepigt, oavsett diagnos. Klura gör planen efter det du valt, och du kan ändra stöden när som helst.

Behöver mitt barn en diagnos för att få anpassningar?

Nej. I skolan är det behovet som ska styra. I Klura är diagnosuppgifter alltid frivilliga.

Källor

Senast uppdaterad . Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.

Fler guider