Hoppa till innehållet
Klura
Logga in

Guide · skolan

Extra anpassningar: vad du kan be skolan om

Du vet ofta vad som hjälper ditt barn. Extra anpassningar är skolans sätt att göra det i undervisningen. Du behöver ingen diagnos för att be om dem, och du får ta upp det när som helst under terminen.

Hellre lyssna?

Avsnitt 2 av Köksbordet 19.40 bygger på den här guiden: Vad får jag be skolan om? · 18 min

Rösterna i avsnittet är skapade med AI. Innehållet bygger på Henriks och Annas egen berättelse.

Läs avsnittet som text

Film, 3:13. Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.

Vad är extra anpassningar?

Extra anpassningar är stöd som lärarna normalt kan ge i den vanliga undervisningen, skriver Skolverket. Det är en mindre insats, och det behövs inget formellt beslut. Skolan ska ge stöd utifrån barnets behov. En diagnos är aldrig ett krav.

Exempel som ofta används:

  • Skriftliga instruktioner och en tydlig start och ett tydligt slut på uppgiften.
  • Texter som läses upp, eller inlästa läromedel.
  • Mer tid, pauser eller ett lugnare rum vid prov.
  • Provet uppdelat i delar, eller möjlighet att svara muntligt.
  • Lathundar och multiplikationsruta.
  • Veckoplaneringen samlad på ett ställe.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Extra anpassningar

Vad det är
En mindre insats i den vanliga undervisningen
Vem som bestämmer
Läraren
Hur det skrivs ner
Inget formellt beslut. Kan stå i den individuella utvecklingsplanen.
Om ni inte håller med
Ta upp det med läraren eller mentorn

Särskilt stöd

Vad det är
En mer omfattande insats som lärarna normalt inte kan ge i undervisningen
Vem som bestämmer
Rektor, efter en utredning
Hur det skrivs ner
I ett åtgärdsprogram
Om ni inte håller med
Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd inom tre veckor

Räcker inte de extra anpassningarna, kan du be att rektor får veta det. Rektor beslutar då om skolan ska utreda behovet av särskilt stöd.

Så tar du upp det med skolan

  1. Beskriv vad du ser hemma. Konkret och kort: "En sida i SO-boken tar 40 minuter", "Hon vet inte vilka prov som kommer". Du behöver inte veta vilken anpassning som är rätt. Det är skolans uppgift att hitta den.
  2. Fråga vad som redan görs. Många barn har anpassningar på lektionerna men inte vid proven. Fråga om det som fungerar i klassrummet kan gälla inför och på proven också.
  3. Bestäm när ni stämmer av. Be om en tid några veckor fram för att se hur det går. Då behöver du inte ta upp det från början igen.

Och något du får sluta med: att ta på dig att hitta lösningen själv. Du är expert på ditt barn. Skolan är expert på undervisningen.

Samma stöd hemma

Det som hjälper i skolan hjälper ofta hemma också. Läses texterna upp på lektionerna, kan de läsas upp när ni pluggar. Har barnet korta pass och tydliga pauser i skolan, kan pluggandet hemma se ut på samma sätt.

I guiderna om adhd och add, autism, dyslexi och dyskalkyli finns tre saker att prova hemma för var och en.

Lyssna mer: Vad får jag be skolan om?

Så gör Klura

Föräldern har valt det som är knepigt för Leo, och Klura visar hur passen anpassas: kortaste momentet först, kortare textdelar och pausen tidigare.

I Klura väljer du vilka stöd som slås på för ditt barn, till exempel uppläsning, kortare textdelar, pauser tidigt i passet eller förklaringar på ett annat språk. Har barnet en utredning kan du ladda upp den, så föreslår Klura stöd. Du ser förslaget och väljer själv. Ingen diagnos behövs.

På så sätt kan pluggandet inför proven bygga på samma stöd som barnet har i skolan.

Första provet är gratis

Klura är ett pluggstöd. Klura ställer inte diagnos och ersätter inte skolans stöd.

Vanliga frågor

Behöver mitt barn en diagnos för att få extra anpassningar?

Nej. Skolan ska utgå från barnets behov. En diagnos är aldrig ett krav för stöd, men den kan hjälpa skolan att förstå vad som är svårt.

Ska de extra anpassningarna skrivas ner?

Det behövs inget formellt beslut. Anpassningarna kan stå i barnets individuella utvecklingsplan. Fråga gärna läraren var de finns beskrivna.

Gäller anpassningarna på de nationella proven?

De nationella proven kan anpassas, och det krävs ingen formell diagnos för det. På delar som prövar läsning är uppläsning inte alltid tillåten. Fråga läraren vad som gäller för just det provet.

Vad gör jag om det inte räcker?

Be att rektor får veta det. Rektor beslutar om skolan ska utreda behovet av särskilt stöd. Ett beslut om åtgärdsprogram kan överklagas inom tre veckor.

Källor

Senast uppdaterad . Granskad av Anna Otteborn Troselius, speciallärare.

Fler guider